Göm menyn

Avslutade forskningsprojekt på tema Barnbarn bar

 

 

 

Avslutade FORSKNINGSPROJEKT PÅ TEMA BARN


Barn ringer SOS: Om meningsskapande i samtal med larmcentraler

Projekttid:
Finansiär: FAS 2005-0236
Projekttitel: Barn ringer SOS: Om meningsskapande i samtal med larmcentraler
Medarbetare: FD Karin Osvaldsson, tema Barn, Linköpings universitet
FD Jakob Cromdal, tema Barn, Linköpings universitet
FD Daniel Persson-Thunqvist, IBL, Linköpings universitet

Forskningsprojektet har studerat socialt samspel i SOS-larmsamtal när barn är uppgiftslämnare. Ett SOS-larmsamtal utgör första steget i ett räddningsarbete och kan vara avgörande för en lyckad insats. Att få fram nödvändig information i samband med nödsituationer reser alltså viktiga frågor om hur kommunikationen fungerar på larmcentraler. Metodologiskt bygger projektet huvudsakligen på samtalsanalys (Conversation analysis). Vi har totalt samlat in och transkriberat drygt 130 inkommande samtal till nödnumret 112. Av dessa är 40 barnsamtal, 32 tonårssamtal och 40 vuxensamtal som används i jämförande syfte. För ytterligare jämförelse har vi också ett 20-tal samtal från exempelvis ambulansförare och sjuksköterskor samt ett äldre material bestående av samtal till det tidigare nödnumret 90 000. Projektet är godkänt av en forskningsetisk kommitté. Därutöver har forskarna ingått ett säkerhetsavtal med SOS-Alarm. Forskarna har i olika analyser lyft fram det ”kommunikativa arbete” genom vilket uppringare och operatör eftersträvar klarhet och försöker styra undan felaktig förståelse av den information som lämnas (Cromdal et al, i Mondada et al, kommande). En studie gäller nödsamtalets tidiga skeden (Persson-Thunqvist et al., kommande). Forskarna har till exempel undersökt hur barn och unga uppringare svarar på operatörens öppningsfras ”SOS 112, vad har inträffat?”. Här visar det sig att barn i betydligt högre utsträckning än vuxna gör vad vi kallar en ”beställningsöppning”, det vill säga de talar om vilken hjälp de vi ha, snarare än att svara på operatörens öppningsfråga. Efter närmare granskning visade det sig att detta uppträder i samtal där en närstående vuxen finns i barnets närhet. När barn ringer själva tenderar de att svara på öppningsfrågan i nästan lika hög grad som vuxna uppgiftslämnare. Slutsatsen blir att när barn ringer på uppdrag av en närstående vuxen, så utför de vad de ombetts att göra direkt i samtalsöppningen. Först därefter blir de lyhörda för operatörens frågor. Ytterligare en studie visar hur unga uppringare tillsammans med operatör ”talar fram” en relevant, tillförlitlig och lagom detaljerad rapport av nödlägen (Cromdal et al, 2008). Studien visar hur operatörer tar till olika diskursiva metoder för att rikta samtalets gång mot deras utfrågningsagenda. En utfrågningsmetod, som operatörer kan använda sig av vid vissa typer av kommunikationsproblem, är sk frågor med inbyggda svarsförslag. Sådan utfrågning kan guida respondenten fram till ett svar på en fråga, vars relevans kan vara oklar för uppgiftslämnaren (Cromdal et al, kommande). Analyser har också riktats mot samtalens diagnostiska intervjuer, genom vilka operatörer fastställer patientens hälso- och skadetillstånd (Cromdal et al, konferenspresentation, 2008). Resultaten visar dels att symtombeskrivningar är prefererade framför sk diagnostiska formuleringar, dels att barn i högre grad än vuxna tvekar inför att använda diagnostiska formuleringar under nödlägesrapporten. De svarar i högre grad i stället direkt på operatörernas frågor om symtom och tillstånd hos de(n) olycksdrabbade. Slutligen är det inte alltid som uppringaren har svenska som förstaspråk. Vilka specifika problem som kan uppstå med meningsskapande och förståelse då undersöks i Osvaldsson et al (2007) respektive Osvaldsson et al (2009/kommande). Projektet har även genererat en forskningsöversikt på svenska om larmsamtal (Persson-Thunqvist et al, 2008) samt en populärvetenskaplig översikt om projektet och dess delresultat i SOS-alarms egen tidning Signalen (Cromdal et al 2007) . Projektet har rönt relativt omfattande medialt intresse i dags- och fackpress, radio samt regionalTV, vilket har underlättat spridning av forskningsresultaten.


Barn som bevittnar våld

Projektperiod:
Finansiär: Brottsoffermyndigheten
Projekttitel: Barn som bevittnar våld
Projektledare: Professor Margareta Hydén, tema Barn, Linköpings universitet

 


Bullying and Gender in Contemporary Vietnam: The Intersections between Masculintiy and harassment in Vietnamese Schools

Finansiär: SIDA-SAREC
Projekt led by: Universitetslektor Helle Rydström, Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet
Ph.D. Paul Horton, tema Barn, Linköpings universitet


Comparative Study on Child Care and Welfare Policies: History and Contemporary trends in Sweden and China

Projekttid: on-going
Finansiär: SI (Swedish Institute)
Projekttitel: Comparative Study on Child Care and Welfare Policies
Projektledare: FD He Ling, tema Barn, Linköpings universitet

SAMMANFATTNING
“Comparative Study on Childcare Welfare Policies: History and Contemporary trends in Sweden and China” is a cross-national compare study, first survey over the structure of welfare for children between Sweden and China. With historical perspective and use policy analysis method to get an overview of the situation and the development history of childcare policies in Sweden and China. Compare the level of equality, analyse factors influencing to childcare policies structure and provide scientific rationales to the government policies making in two countries.

Keywords family policy, child welfare, child care, Sweden, China

Publikationer

Ling He. Brief Analysis of Child Welfare Policy in Sweden. China Youth Study [J] 11 (2008)


Cross-cultural research on working families in Sweden, Italy, and the United States

Projektperiod:
Finansiär: Alfred P. Sloan Foundation
Projekttitel: Cross-cultural research on working families in Sweden, Italy, and the United States
Projektledare: Professor Karin Aronsson, tema Barn, Linköpings universitet


Datorspelande som estetisk praktik och informellt lärande

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Datorspelande som estetisk praktik och informellt lärande
Projektledare: Professor Karin Aronsson, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare:
Ph.D. Björn Sjöblom, tema Barn, Linköpings universitet
FD Polly Björk-Willén, tema Barn, Linköpings universitet
FD Pål Aarsand, tema Barn, Linköpings universitet


"Du är inte ensam. Jag hade lika gärna kunnat skriva det där"

Projektperiod:
Finansiär: FAS, 2006-0926
Projekttitel: "Du är inte ensam. Jag hade lika gärna kunnat skriva det där" - Ungdomar kommunicerar om psykiskt lidande via internet.
Projektledare: FD. Karin Osvaldsson, tema Barn, Linköpings universitet
Tillsammans med Gudrun Furumark.

Sammanfattning
FAS 2006-0926
Detta projekt vill undersöka kommunikation kring psykiskt lidande på www.bup.nu. Internet har medfört en mängd nya sätt att kommunicera med andra människor där epost och chat kanske är de mest kända. Dessutom ökar tillgången till internet och webbaserad information i en period (slutet av 1990-talet) när Barn och ungdomspsykiatrin är kraftigt belastad av ekonomiska neddragningar och ökat patienttryck. Detta gör en analys av aktiviteten på www.bup.nu med sin elektroniska anslagstavla både intressant och samhällsrelevant. Den snabba spridningen av internet genererar inte bara möjligheter utan också farhågor - bland annat att barn och ungdomar tar och får kontakter som är potentiellt skadliga. Mediarapporter om hur barn och unga far illa "på nätet” produceras nästan dagligen. Föreställningen om kommunikationens helande kraft är samtidigt stark i den västerländska kulturen. Framförallt vid kris eller sjukdom anses det helande att öppna sig för att på så sätt få ökade möjligheter till förbättring. Motsägelsen i detta är bara en av anledningarna till varför internetbaserade stödforum är värda att undersöka. Eftersom vi antar att sådana berättelser är producerade för att förstås på "rätt" sätt av en avsedd läsekrets är det viktigt att även undersöka de responser som en berättelse ger upphov till. Valet av ordet lidande snarare än problem eller psykisk ohälsa är tänkt att markera att det är skribenternas subjektiva berättelser som är relevanta för studien. Vi planerar att analysera inlägg under tre års tid, cirka 3600 stycken. En kvalitativ och empirinära ansats kommer att användas i analysen av texterna. Utifrån narrativ teori kommer vi att se på texterna som berättelser, berättelser som hör ihop då de skapats i samma kontext och tematiskt rör sig kring psykisk lidande. Vi kommer också att närstudera de beskrivningar som skribenterna gör – hur går de till väga för att bli förstådda av varandra?


Frihet och likhet for velferdsstatenes barn? Nordiske barndommer 1900-2000

Projektperiod: 2005-2008
Finansiär: Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (NOS-HS)
Forskare:
Professor Astri Andresen (vetenskaplig ledare), Institutt for arkeologi, historie, kultur og religionsvitenskap (AHKR), Universitetet i Bergen
FD Ólöf Gardarsdottir, Statistics Island
FD Monika Janfelt, Institutt fir Historie, Kultur og Samfundsbeskrivelse, Syddansk universitet, Odense
FD Cecilia Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
Professor Pirjo Markkola, Åbo Akademi
FD Ingrid Söderlind, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm

Sammanfattning från slutrapport
Prosjektets tema har vært å utforske hvordan lover om barn og barndom har blitt brukt i de nordiske landene for å etablere og bygge ut velferdsstaten. Det har blitt lagt vekt på å undersøke hvorfor noen områder ble gjenstand for lovgivning mens andre i stor grad ble oversett, hvilke lover som har blitt vedtatt og hvilken betydning de har hatt, og i hvor stor grad lovgivningsdiskursene – men også andre politiske debatter – foregikk i et nordisk rom. Hvordan ble i tilfelle dette rommet skapt, og hva betydde det for likheter og forskjeller i nordisk barndom? Vi har blitt overrasket over hvor stor den nordiske aktiviteten på barnefeltet var og den store enighet som rådet når det gjaldt problemdefinisjoner. Men vi har også funnet at samme nordiske problemoppfatning kunne resultere i ulike nasjonale løsninger – avhengig av bl.a. ideologisk klima og nasjonal økonomi. Samtidig er det klart at den internasjonale barnedebatt og internasjonale organisasjoner og bestemmelser ga viktige innspill til de nordiske debatter, men at nordiske land har orientert seg noe ulikt i det internasjonale landskapet. Vi vil framheve at vi både har studert den nordiske utvekslingen av kunnskap og komparative aspekter ved barndommens strukturering.

Prosjektet vil fremheve andre verdenskrigs betydning for oppfatningen av barn og for intensiteten i lovgivningen på barnefeltet. Selv om mange velferdsreformer var konsipert alt i 1930-årene, er det helt klart at andre verdenskrig fungerte til å omsette ideer til praksis. Dette gjelder ikke minst på barnehelsefeltet. Prosjektet har konsentrert seg om barnedemografi, barnets rettigheter i forhold til foreldre og samfunn, det sosiale barnevernet, adopsjon og helse, og internasjonal barneredning. På disse områdene har prosjektet søkt å avdekke likheter og forskjeller mellom de nordiske landene, forklare disse, og undersøkt hvilken betydning forskjeller har fått for barn. 

Projektet rapporteras genom: Andresen A, Gardarsdottir Ó, Janfelt M, Lindgren C, Markkola P & Söderlind I (kommande, jan. 2011). Barnen och välfärdspolitiken. Nordiska barndomar 1900-2000. Stockholm: Dialogos.
 


Från fostran till reflektion - lärares och elevers användning av skolfilm och skolbio

Projekttid:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Från fostran till reflektion - lärares och elevers användning av skolfilm och skolbio
Projektledare: Docent AnneLi Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: FD AnneLi Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
 

Projektet (2003-2010) syftar till att studera på vilka sätt skolbioverksamhet förmedlat och skapat idéer om inneslutningar och uteslutningar, dvs. vilka föreställningar som fungerat normaliserande och vilka som verkat marginaliserande i samhället under 1900-talet och idag. Det handlar således om hur kön, ålder, klass och etnicitet behandlats i skolfilmernas innehåll och i olika kringaktiviteter i samband med filmvisningar. I denna mening är syftet att studera skolbioverksamheten som samhällsfenomen, dvs. som beroende av och i sampel med sociala, politiska och ekonomiska processer. Detta innebär att projektet har ett ämnesövergripande, tvärvetenskapligt, angreppssätt.

Genom att använda medieetnografisk metod kan projektet visa hur elever och lärare konkret återanvänder skolfilmernas innehåll i sina egna aktiviteter – både i undervisningen och på fritiden. Det kan också tydliggöra hur filminnehållet relateras till olika ämnesområden i skolan, exempelvis litteratur och historia. Ansatsen gör det möjligt att kritiskt granska filmers innehåll, hur det kommuniceras till elever och vad eleverna sedan använder filminnehållet till, vad elever tar fasta på och vad de väljer bort. Projektet syftar således också till att belysa hur frågor om lärande, kunskapsbildning och kunskapstraditioner inom skolväsendet kan förstås med utgångspunkt från skolbioverksamhet.

Projektledare: Anne-Li Lindgren, docent, lektor tema Barn
Deltagare: Anna Sparmman, docent, tema Barn; Katarina Eriksson Barajas, docent, Institutionen för Välfärd och Samhälle

Publikationer i urval:


Förälder godkänd. Normer för familj och föräldraskap i utredning och bedömning av adoptionssökande

Projektperiod: 2008-2010
Finansiär: Vetenskaprsrådet (VR)
Projektledare: FD Cecilia Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
Forskare:
FD Cecilia Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
FD Judith Lind, tema Barn, Linköpings universitet
Docent Karin Zetterqvist-Nelson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet
 

Sammanfattning
Då familjer bildas genom adoption öppnas familjebildningen för offentlig insyn. Beslut om vilka sökande som ska godkännas som adoptivföräldrar fattas av socialnämnderna med kommunernas s k medgivandeutredningar som underlag. Förfarandet legitimeras med hänvisning till barnets bästa. Medgivandeutredningarna ligger således till grund för livsavgörande beslut för såväl barnet som de sökande. För barnet handlar det om rätten till ett gott hem och för de sökande om möjligheten till föräldraskap. Hur medgivandeutredningarna går till är därför en viktig fråga ur ett samhällsdemokratiskt perspektiv och det finns anledning att granska hur uppdraget att företräda barnet i adoptionsärenden förvaltas av staten och dess myndigheter.

När det gäller internationell adoption är ett flertal offentliga instanser och aktörer aktiva i de beslut som möjliggör bildandet av en ny familj; stat och myndigheter som lagstiftar och utformar anvisningar, kommuner, utredare och socialnämnder som bedömer presumtiva adoptivföräldrars lämplighet, auktoriserade adoptionsorganisationer som förmedlar kontakter med barnens ursprungsländer och slutligen organisationer, barnhem och biologiska föräldrar i barnens ursprungsländer. Förståelsen av adoption som en samhällelig angelägenhet där olika intressen möts är en viktig utgångspunkt för studien.

Medan adoptionsutredningar vid 1900-talets början syftade till en utvärdering av en befintlig relation mellan ett barn och dess fosterföräldrar syftar dagens medgivandeutredningar till att bedöma de sökandes generella potential som föräldrar. Barnet är vid utredningstillfället inte känt och utredaren förväntas därför se sig själv som företrädare för det okända barnet. Som sådan är det utredarens uppgift att bedöma de sökandes förmåga att ta hand om ett barn. En paradox som präglar utredningsprocessen är att de sökande samtidigt förväntas diskutera eventuella farhågor och osäkerhetskänslor inför adoptionen med. Utredaren blir därmed både bedömare och samtalspartner.

De medgivandeutredningar som görs i Sverige idag avser adoption av utländska barn. Därmed präglas adoptionsutredningarna av ytterligare en paradox. Utredningen ska dels tjäna som beslutsunderlag i en svensk socialnämnd och dels tjäna som bedömningsunderlag för barnets företrädare i utlandet. Samma utredningstext ska således både värdera de sökandes föräldrakompetens i ett svenskt sammanhang och, om de sökande ges medgivande att adoptera, presentera dem som lämpliga adoptivföräldrar för en kontakt i utlandet. Tillsammans utgör de här två paradoxerna vad vi kallar utredningsprocessens dubbla paradox.

Forskningsprojektet syftar till att undersöka hur bedömningen av presumtiva föräldrar går till, och vilka normer som aktualiseras, produceras och reproduceras i denna process. För detta ändamål kommer vi att analysera de dokument som utredningarna resulterar i samt intervjua utredare och adoptionssökande. Intervjuerna med utredare och sökande kommer att ske i s k fokusgrupper. Målet med fokusgruppsintervjuer är att ge upphov till samtal och diskussion inom grupperna om utredningsprocessen. I analysen av intervjuerna med utredare undersöks hur de resonerar kring sin roll, sin möjlighet att bedöma sökandes potential som föräldrar och kring hur olika normer påverkar och styr bedömningen. I fokus för intervjuerna med de sökande står frågor om hur de resonerar kring utredningens syfte, kring att presentera sig själva som föräldrar och kring hur, och om de grunder som de tror att de kommer att bedömas på.

Genom en undersökning som inkluderar såväl officiella dokument som de olika aktörernas berättelser kan den komplexa process som en adoptionsutredning innebär belysas utifrån flera perspektiv. Därmed kan de normer och värderingar som är centrala för bedömningen, men som ofta förblir outtalade, synliggöras. Idag saknas det forskning – nationellt såväl som internationellt – om hur bedömningar av adoptionssökande går till. Forskningsprojektet utgör därmed ett viktigt bidrag inte bara till adoptionsforskningen, utan även till forskning om relationen mellan stat, familj och individ i allmänhet. Därutöver kan studiens resultat vara till hjälp för professionella inom fältet och kan vidare ligga till grund för metodutveckling på området.
 


Hur barn används och avbildas i reklam

Löptid: 2006-2010
Finansiär: ELAN-programmet
Projektet: Delvis ingår avhandlingsarbetet i forskningsprogrammet Elanvändning i vardagen under projekttiteln Föreställningar kring barn och energiteknik i reklam och informationsmaterial.
Projektledare: Professor Kajsa Ellegård, tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
Ph.D. Johanna Sjöberg, tema Barn, Linköpings universitet

Publikationer


Känslouttryck och informellt lärande i flerspråkiga klassrum

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Känslouttryck och informellt lärande i flerspråkiga klassrum
Projektledare: FD Asta Cekaité Thunqvist, tema Barn, Linköpings universitet

En viktig aspekt av kommunikativ och social kompetens är att kunna uttrycka egna och förstå och tolka andras känslor i socialt samspelet. Ett kompetent deltagande i skolan innebär både användning av språkliga och andra kommunikativa kompetenser, inklusive förmågan att på ett funktionellt sätt uttrycka emotioner inom ramen för vardagligt samspel i klassrummet. Att studera vardagliga känslouttryck i etniskt och språkligt heterogena klassrum är relevant inte minst med tanke på den betydelse som tillskrivs emotionell kompetens i dagens undervisningspraktik och utbildningsdebatt. I just flerspråkiga sammanhang ses detta som centralt utifrån antaganden om den nära kopplingen mellan känsloliv och modersmål och emotioners roll för språklig, kognitiv och intellektuell utveckling.
Studien syftar till att utifrån etnografiska data analysera känslouttryck och klassrumspraktiker i detalj och sätta in dem i ett socialt sammanhang i flerspråkiga klassrum. Mer specifikt undersöks hur barn med svenska som andraspråk i vardagligt samspel markerar känslomässiga förhållningssätt mot andra barn och mot lärare. Studiens probleminriktning är också relevant ur ett pedagogiskt perspektiv med avseende på frågor om hur känslouttryck används av lärare i undervisningen och som led i mera omfattande pedagogiska strategier i mötet med eleverna. Genom en longitudinell studie är målsättningen att bidra till kunskapen om emotioners roll och betydelse för andraspråksinlärning och kommunikation i flerspråkiga klassrumsmiljöer i grundskolan.


Larmsamtal med förhinder. Om meningsskapande i SOS-samtal

Projektperiod:
Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond (P2007-0837:1-E)
Projekttitel: Larmsamtal med förhinder. Om meningsskapande i SOS-samtal med personer som har svenska som främmande språk
Projektledare: FD Jakob Cromdal, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: FD Karin Osvaldsson, tema Barn, Linköpings universitet

 


Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, en studie av offrens nätverk

Projektperiod:
Finansiär: Brottsoffermyndigheten
Projekttitel: Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, en studie av offrens nätverk
Projektledare: Professor Margareta Hydén, tema Barn, Linköpings universitet


Naturen som symbol för den goda barndomen och förskolan som platsen där den realiseras

Löptid: 2005-2008
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Naturen som symbol för den nya barndomen och förskolan som plats där den realiseras
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: FD Disa Bergnéhr, tema Barn, Linköpings universitet
Docent AnneLi Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
FD Eva Änggård,

SAMMANFATTNING
Projektets övergripande frågor syftar till att undersöka hur naturen ges en betydelsefull roll i den goda barndomen. Naturen som god står i kontrast till den urbana barndomen och det främlingskap i förhållande till ”det vilda” som den för med sig. Genom att spåra tankefigurer knutna till det naturliga kan ett bidrag ges till förståelsen av hur barndom görs både i relation till diskurser och som ett resultat av barnens agerande.
Ett mer specifikt syfte är att tydliggöra hur natur används som en metafor när föräldrar och personal i förskolan talar om de små barnen. Vi syftar också till att studera hur naturen tas i bruk i barnens vardagsliv. Projektet består av tre delar och genomförs i samarbete med en norsk studie av naturbarnehager.

Del 1 har en idéhistorisk uppläggning och undersöker den naturmetaforik som knyts till barndomen liksom de diskurser somkan utläsas ur utbildningsmaterial av olika slag.

Del 2 utgörs av intervjuer med äldre människor som berättar om sin barndoms lekar.

Del 3 är en studie i en förskola med en uttalad naturprofil. Med hjälp av etnografiska metoder undersöks hur barn och personal använder naturens resurser i lek och pedagogiska aktiviteter

Keywords: Barndom, natur, barndomsideal, förskola, etnografi

Publicering:
En antologi gavs ut under 2009. Den är ett resultat av en workshop som hölls i projektet 2007 och där medverkar projektets alla medlemmar samt ytterligare forskare från filosofi, etnologi, pedagogik och sociologi.

En monografi från projektet är under arbete skriven av projektledaren och beräknas utkomma tidigt 2011.

Publicering:


När mamma blir slagen. Barn berättar om våld i nära relationer

Projektperiod:
Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Projekttitel: När mamma blir slagen. Barn berättar om våld i nära relationer
Projektledare: Professor Margareta Hydén, tema Barn, Linköpings universitet


Rural families in transitional Vietnam

Projekttid:
Finansiär: SIDA
Projekttitel: Rural families in transitional Vietnam
Projektledare: Universitetslektor Helle Rydström, Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet


The impact of troubles telling and advice giving on a national children's helpline.

Projekttid:
Finansieär: Australian research council DP0773185
Projekttitel: he impact of troubles telling and advice giving on a national children's helpline.
Medarbetare: FD Karin Osvaldsson, tema Barn, Linköpings universitet

Project Summary
Over half a million children and young people contact the Kids Help Line every year. They make contact through telephone calls, emails and online interactive chats. This study of these differing types of contact will advance knowledge of children and young people's social and emotional health, the national priority area Promoting and maintaining good health. It informs the counselling, health and educational communities. It addresses key priorities identified in National policy documents on children and young people. Finally, the study will have direct relevance for professional training in telephone and computer mediated forms of communication for counsellors, young people, educators, health professionals and policy makers.


Ursprungskultur och uppväxtkultur. Kulturens betydelse för internationellt adopterades hälsa och livskvalitet

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Ursprungskultur och uppväxtkultur. Kulturens betydelse för internationellt adopterades hälsa och livskvalitet
Projektledare: FD Judith Lind, tema Barn, Linköpings universitet
Forskare:
FD Cecilia Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
FD Judith Lind, tema Barn, Linköpings universitet
Docent Karin Zetterqvist-Nelson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet

Forskningsprojektet är relevant i relation till två samtida samhällsfrågor. Bakgrunden till den ena utgörs av de studier som visar att adopterade barn och unga är överrepresenterade i barn- och ungdomspsykiatrin samt den pågående diskussionen om ursprungskulturens betydelse för adopterades identitetsutveckling och därmed psykiska hälsa. Den andra avser barns rätt till sin kultur, så som den hävdas i exempelvis FNs barnkonvention. Syftet med forskningsprojektet är tvåfaldigt och angreppssättet tvärvetenskapligt. Projektet syftar till att undersöka hur föreställningen om adopterade barns rätt till och behov av sin kultur upprätthålls, vilka innebörder den ges och hur den relateras till adopterades hälsa och livskvalitet i den offentliga adoptionsdiskursen. Därigenom granskas de föreställningar och förgivettaganden som professionella, adoptivföräldrar och adopterade möter och har att förhålla sig till. Vidare syftar det till att med hjälp av fokusgruppsintervjuer undersöka hur unga vuxna utlandsadopterade själva resonerar kring betydelsen av kultur för den egna identiteten och självkänslan. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där material och metoder av olika karaktär kombineras, gör det möjligt att fånga olika aspekter av frågan om hur kultur, livskvalitet och hälsa hör samman. Denna kunskap är nödvändig som grund i det fortsatta arbetet med att hitta sätt att stärka adopterades livskvalitet och hälsa.


Ökad rörelsefrihet för pojkar och flickor

Projektperiod:
Finansiär: Vinnova och Vägverket
Projekttitel: Ökad rörelsefrihet för pojkar och flickor
Projektledare: FD Åsa Aretun, tema Barn, Linköpings universitet

Syfte och mål
Projektet fokuserar på hur samhällets genusordning påverkar skillnader i pojkars och flickors tillgång till transportsystemet avseende trygghetsaspekter.

Förväntade effekter och resultat
Projektet bidrar till effektmålet om långsiktig kunskapsuppbyggnad kring genus och transporter. I förhållande till kunskap om att genus varierar i tid och rum adderar studien kunskaper kring hur mäns och kvinnors riskuppfattningar, trygghetsbehov och tillgång till transportsystemet förändras över livscykeln.

Uppläggning och genomförande
Projektet har designen av en geografiskt avgränsad kvalitativ fallstudie med syftet att generera nya hypoteser kring komplexa samspel mellan människa och infrastruktur. 14 åringars rörelsemönster i en närmiljö kommer kartläggas med GIS (geografiska informationssystem) metoder. Trygga och otrygga färdvägar dokumenteras visuellt. Kompletterande intervjuer hålls med deltagarna.

Samarbetspartners och samfinansiärer
Linköpings kommun, Vägverket

 

 


AVSLUTADE FORSKNINGSPROJEKT PÅ TEMA BARN "Äldre"


Barn i homosexuella familjer

Projektperiod:
Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Projekttitel: Barn i homosexuella familjer
Projektledare: Professor Margareta Hydén, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
FD. Karin Zetterqvist-Nelson, Linköpings universitet


Barndom och arbete. Aspekter på barns arbete i och utanför hemmet

Projektperiod: 2003-2006
Finansiär: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
Projekttitel: Barndom och arbete. Aspekter på barns och ungdomars arbete i och utanför hemmet
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: FD Kristina Engwall, FD Ingrid Söderlind, Docent Mats Sjöberg, FD Tobias Samuelsson

SAMMANFATTNING
Detta projekt har ställt ett antal frågor om barns arbete. Vi har frågat i vilken utsträckning barn arbetar och i vilken utsträckning det har skett förändringar under de senaste femtio åren, vilka bakomliggande förändringsprocesser som kan urskiljas och hur barns arbete återspeglar sig i föreställningar om barn och barndom.
Frågorna har belysts i olika delprojekt och betydelsen av barns arbete har diskuteras på ett samhällsplan och i relation till konsekvenserna för hur vi ser på barn som medborgare i detta samhälle. Det går att peka på stora förändringar men det går också att visa på kontinuitet. Om vi tar fasta på förändringarna är det vissa arbeten som hamnar i fokus, arbeten som tillhör den mer formella arbetsmarknaden och är del i en penningtransferering. Med en breddning av definitionen av arbete blir kontinuiteten framträdande. Vissa sysslor i hemmet, liksom skolarbete har under hela perioden varit barnens skyldigheter. Den ökning av kvinnors förvärvsfrekvens som ägt rum under perioden har också förändrat situationen för barnen.

Barns anknytning till den formella arbetsmarknaden har minskat, det visar uppgifter från både offentlig statistik och andra typer av källor. Det handlar om en gradvis minskning över tid, men när det gäller arbete 20 timmar eller mer per vecka var nedgången särskilt stor under 1990-talet. När de gäller vissa enskilda branscher, är förändringen inte lika entydig. För hela perioden finns arbete som är avsedda för barn och som barn utför inom underhållning och försäljning. I början av vår undersökningsperiod gällde det också julkortssortering på posten, jordgubbsplockning, extraarbete inom handeln, barnflicka. Idag är det svårare att lika tydligt se särskilda arbeten för just barn. Flera av de arbeten som tidigare nästan alltid utfördes av barn görs idag också av vuxna som t.ex. reklamutdelning. Synen på kompetens är här en viktig faktor. På en mer generell nivå betraktas barn och unga ofta som mer kompetenta än tidigare generationer, men när det gäller arbete och ansvar för arbetsuppgifter tycks vi se en annan utveckling. Tilltron till barns kompetens tycks ha minskat.

Projektet kopplar samman två till synes oförenliga begrepp som barn och arbete och detta får till följd att båda begreppen kommer att problematiseras. Arbete är i Sverige starkt knutet till medborgarskap och ses som en förutsättning för att den enskilde ska bidra till samhällets produktion och reproduktion. Inlemmandet i arbetslivet antas ge ett värde inte bara ekonomiskt utan även i form av en tillhörighet och en känsla av sammanhang. Det mångfasetterade arbetsbegrepp som barnen i vår studie använde pekar mot att de i en mening har aktiviteter som har ingredienser som gör att de kan betraktas som arbete. Frågan är emellertid om dessa aktiviteter för barnen, eller för någon annan, har kvalitén av att vara nödvändig för en större gemenskap och därmed kan räknas som ett arbete som ger medborgarstatus. Snarare tycks det vara så att barnen betraktar sig som på väg mot medborgarstatus.

Keywords: Barndom, arbete, barnarbete, lagstiftning, etnografi

Publikationer


Barndomens innebörder och barndomens metaforik

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Barndomens innebörder och barndomens metaforik
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet


Barns föreställningar om familj, kön och identitet

Projektperiod: 1989-1995
Projekttitel:
1989-1991 Barns föreställningar om familj, uppfostran och föräldraskap
1991-1993 'Vem är jag? - 13-14-åringars teckningar och uppsatser om familjen studerade som uttryck för drömmar och tankar om den egna identiteten
1993-1995 Konstruktion av normalitet. Barns och ungdomars föreställningar om familj och föräldraskap
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetaren: Psykologstuderande Ann-Margret Grewin

SAMMANFATTNING
Data samlades in som ett skolprojekt i samarbete med lärare och barnen ombads skriva om sin framtida familj. Material samlades in från två åldersgrupper, 8-10 år respektive 13-14 år, i två svenska städer. Datamaterialet innefattar teckningar och berättelser på temat ”Min framtida familj”. Projektet diskuterar olika aspekter av barns föreställningar om familj, men också hur barn presenterar sig själva. Ett psykosocialt perspektiv och narrativ analys visar hur barnen överskrider gränsen mellan den reella och den fiktiva världen och därmed får en möjlighet att utforska olika positioner i familjen och skilda könspositioner.

Keywords: Children’s ideas, parenthood, family life, gender, narratives

Publikationer


Barn med läs- och skrivproblem i Sverige och Tyskland

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Barn med läs- och skrivproblem i Sverige och Tyskland - specialpedagogiska insatser och åtgärder ur en barndomshistoriskt jämförande perspektiv.
Projektledare: Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet

Planeringsanslag.


Barns rätt till sin kultur. Skolan som en arena där barns kultur förhandlas

Projektperiod: 2000-2003
Finansiär: Skolverket
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: FD Åsa Aretun, tema Barn, Linköpings universitet

Publicering: Åsa Aretun (2007) Barns "växa vilt" och vuxnas vilja att forma : formell och informell socialisation i en muslimsk skola. (Diss).


Bok om utbildningsvetenskap

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Bok om utbildningsvetenskap
Projektledare: Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet

Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde under formering


Elevers självutvärdering i skolan

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Elevers självutvärdering i skolan
Projektledare: Forskarass Michael Tholander


Encountering Barriers: Disabled Female Students and Inclusive Education in Contemporary Vietnam

Projektperiod:
Finansiär: SIDA
Projekttitel: Encountering Barriers: Disabled Female Students and Inclusive Education in Contemporary Vietnam
Projektledare: Universitetslektor Helle Rydström, Centrum för genusvetenskap, Lunds universitet


Family and working life in the 21st century

Projektperiod: 2003-2005
Finansiär: Swedish council for working life and social research
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
Together with Professor Eva Bernhardt, Department of Sociology Stockholm University
Medarbetare: FD Disa Bergnéhr, tema Barn, Linköpings universitet

Publilcering: Disa Bergnéhr (2008) Timing Parenthood. Independence, Family and Ideals of Life. (Diss)


Flickors röst under utredning och behandling

Projektperiod:
Finansiär: Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR), projekt 97-0125:1C och Statens Institutionsstyrelse (SiS), projekt U97-3005-1
Projektttitel: Flickors röst under utredning och behandling - Hur ungdomar med olika bakgrund blir hörda i samtal och skriftliga dokument.
Projektet utfördes tillsammans med professor Karin Aronsson.
FD Karin Osvaldsson, tema Barn, Linköpings universitet


Frihet och likhet for velferdsstatenes barn? Nordiske barndommer 1900-2000

Projektperiod: 2005-2008
Finansiär: Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (NOS-HS)
Forskare:
Professor Astri Andresen (vetenskaplig ledare), Institutt for arkeologi, historie, kultur og religionsvitenskap (AHKR), Universitetet i Bergen
FD Ólöf Gardarsdottir, Statistics Island
FD Monika Janfelt, Institutt fir Historie, Kultur og Samfundsbeskrivelse, Syddansk universitet, Odense
FD Cecilia Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
Professor Pirjo Markkola, Åbo Akademi
FD Ingrid Söderlind, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm

Sammanfattning från slutrapport
Prosjektets tema har vært å utforske hvordan lover om barn og barndom har blitt brukt i de nordiske landene for å etablere og bygge ut velferdsstaten. Det har blitt lagt vekt på å undersøke hvorfor noen områder ble gjenstand for lovgivning mens andre i stor grad ble oversett, hvilke lover som har blitt vedtatt og hvilken betydning de har hatt, og i hvor stor grad lovgivningsdiskursene – men også andre politiske debatter – foregikk i et nordisk rom. Hvordan ble i tilfelle dette rommet skapt, og hva betydde det for likheter og forskjeller i nordisk barndom? Vi har blitt overrasket over hvor stor den nordiske aktiviteten på barnefeltet var og den store enighet som rådet når det gjaldt problemdefinisjoner. Men vi har også funnet at samme nordiske problemoppfatning kunne resultere i ulike nasjonale løsninger – avhengig av bl.a. ideologisk klima og nasjonal økonomi. Samtidig er det klart at den internasjonale barnedebatt og internasjonale organisasjoner og bestemmelser ga viktige innspill til de nordiske debatter, men at nordiske land har orientert seg noe ulikt i det internasjonale landskapet. Vi vil framheve at vi både har studert den nordiske utvekslingen av kunnskap og komparative aspekter ved barndommens strukturering.

Prosjektet vil fremheve andre verdenskrigs betydning for oppfatningen av barn og for intensiteten i lovgivningen på barnefeltet. Selv om mange velferdsreformer var konsipert alt i 1930-årene, er det helt klart at andre verdenskrig fungerte til å omsette ideer til praksis. Dette gjelder ikke minst på barnehelsefeltet. Prosjektet har konsentrert seg om barnedemografi, barnets rettigheter i forhold til foreldre og samfunn, det sosiale barnevernet, adopsjon og helse, og internasjonal barneredning. På disse områdene har prosjektet søkt å avdekke likheter og forskjeller mellom de nordiske landene, forklare disse, og undersøkt hvilken betydning forskjeller har fått for barn. Prosjektets deltagere har i løpet av prosjektperioden publisert bøker og artikler om barn, barndom og velferd, og deltatt i en rekke konferanser. Den viktigste publikasjonen fra prosjektet vil imidlertid bli en bok om nordiske barndommer, forventet ferdigstilt høsten 2008 og klar til utgivelse i 2009.
 


Förberedande arbete med programmet "Forskning om förhandling och förvandling av normalitet och avvikelse."

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: "Forskning om förhandling och förvandling av normalitet och avvikelse."
Projektledare: Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet


Förskolan i omvandling och en ny barndom

Projektperiod: 2001-2004
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Förskolan i omvandling och en ny barndom. En studie av relationen mellan diskurs och praktik i avseende på hur lärande och omsorg kommer till uttryck
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: FD Ann-Marie Markström, FD Maria Simonsson, FD Eva Änggård

SAMMANFATTNING
Inom barndomssociologin har den utvecklingspsykologiska synen på barnen som ”becoming” kritiserats och i stället har begreppet barnet som ”being” laserats för att tydliggöra barns kompetens och ett markerande av ett barnperspektiv. Emellertid har denna dikotomi också utsatts för kritik och det har markerats att en dynamisk syn på såväl barn som vuxna är nödvändig. Genom att granska hur begreppen becoming och being används i förskolekontexten kan vi konstatera att barn ses som både kompetenta och beroende. Vi argumenterar för att förskolan är en arena som skapas av de olika aktörerna barn, föräldrar och förskolepersonal. För att förstå de mekanismer som skapar förutsättningar för olika bilder av barnet måste vi analysera de förhandlingar som äger rum mellan aktörerna. Barn behöver vara i relationer som ger trygghet och som samtidigt erbjuder sociala relationer av olika slag. Detta gör det nödvändigt att parallellt med ett stödjande av det kompetenta barnet också erkänna behovet av omsorg. Projektets övergripande perspektiv och empiriska fynd presenteras i en bok Den moderna barndomen och barns vardagsliv.
I tre etnografiska studier behandlades hur aktörerna i förskolan skapade rutiner och kulturer för det institutionella livet. Två studier fokuserade barnens agerande och visade hur kamratkulturer utvecklades (Simonsson 2004, Änggård 2005). Den tredje studien anlade ett socialpedagogiskt perspektiv och analyserade hur personal, föräldrar och barn förhandlade om institutionens inre liv (Markström 2005). Projekt har visat hur förskolan i dagens samhälle blir den punkt där många ambitioner ska realiseras. Dess ställning som en del av skolan och som en självklarhet i de flesta barns liv, tillsammans med dess omsorgsuppgift i förhållande till små barn, präglar relationen mellan personal och föräldrar.

Publikationer


Föräldraföreställningar och vardagspsykologi

Projektperiod: 1986-1989
Finansiär: Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Projekttitel: Uppfostran i föräldrars föreställningsvärld
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: Psykologstuderande Ann-Margret Grewin

SAMMANFATTNING

Implicita psykologiska teorier ses som relaterade till kultur och möjliga att analysera I termer av ideologi och världsbild. I en intervjustudie identifieras kontrasterande föreställningar hos en och samma person. Dessa föreställningar formuleras som metaforerna barnet som projekt och barnet som varande. Det argumenteras för tesen att föräldrar omfattar kontrasterande föreställning som ett sätt att hantera olika krav på föräldraskap vilka står i konflikt med varandra. På så sätt skapas en frizon för individualitet samtidigt som barnet får hjälp att anpassa sig till omvärlden.

Keywords: Vardagspsykologi, föräldraskap, ideology och världsbild, barns utveckling

Publikationer


Kulturreception och socialisation. Samtalsanalys av kamratsamspel i skolmiljö

Finansierades av Riksbankens Jubileumsfond, Jubileumsdonationen (Dnr 1999-0341:01-02)
Pågick: 2000-2001 samt fortsättningsprojekt för 2002
Projektledare: professor Karin Aronsson
Projektdeltagare: docent Katarina Eriksson (Barajas) och docent Anna Sparrman
Beviljade medel: 2,1 miljoner SEK
Institution: tema Barn, Linköpings universitet
Beskrivning:
I detta arbete studeras skolbarns möte med det moderna kulturarvet. Hur tar barn till sig dels traditionella kulturyttringar, dels populärkultur? Finns det ett motsatsförhållande mellan användningen av bred populärkultur och förståelsen för den ”goda” litteraturen? Frågor som dessa besvaras, anser vi, bäst genom att utforska barns spontana samtal kring kulturyttringar. Teoretiskt utgår arbetet från neovygotskianska och diskursiva antaganden kring den sociala interaktionens betydelse. Fokus ligger på kamratsamspelets betydelse för barns sätt att tolka och tala om kulturyttringar. Projektet omfattar två delprojekt: ett projekt kring helt informella kamratsamtal i fritidshemsmiljö och ett projekt kring lärarledda gruppsamtal i skolmiljö. I det första delprojektet studeras bild och bildanvändning, medan det andra delprojektet är fokuserat på litteratur. Projektet i dess helhet är inriktat på att kartera kulturreception och kulturförmedling i gruppsamtal i barns vardagsliv. På vilket sätt utnyttjas kamratgruppen som en resurs för kulturmöten? Av barnen själva? Av läraren? Under vilka betingelser blir boksamtal också viktiga samtal om barnens liv? Hur gestaltar sig intertextualiten (mötet) i vid bemärkelse mellan bild eller text och barnens vardagsliv?


Lärande i flerkulturella barnmiljöer

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Lärande i flerkulturella barnmiljöer
Projektledare: Professor Karin Aronsson, tema Barn, Linköpings universitet
Doktorand Lucas Forsberg, tema Barn, Linköpings universitet


Normalitet, professioner och institutioner för barn: de problematiska barnen

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Normalitet, professioner och institutioner för barn: de problematiska barnen. Förhandling och förvandling av barndomens diskurser och arenor.
Projektledare: Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare:
FD Judith Lind, tema Barn, Linköpings universitet
Professor Lars-Christer Hydén, Linköpings universitet
Ph.D. Thom Axelsson, Linköpings universitet
Ph.D. Jonas Qvarsebo, Linköpings universitet
FD. Karin Zetterqvist-Nelson, Linköpings universitet
FD. Maria Sundqvist, Linköpings universitet


Pedagogiska praktiker och institutionell vardag på ett särskilt ungdomshem

Projektperiod:
Finansiär: Vetenskapsrådet utbildningsvetenskap, VR 2003-4095
Projekttitel: Pedagogiska praktiker och institutionell vardag på ett särskilt ungdomshem.
Tillsammans med FD Jakob Cromdal, tema Barn, Linköpings universitet
FD Karin Osvaldsson, tema Barn, Linköpings universitet


Pojkar, pli och pedagogik - om fostran av vanartiga gossar på den statliga anstalten Bona 1905-1948

Projektperiod: 2004-2006
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projekttitel: Pojkar, pli och pedagogik - om fostran av vanartiga gossar på den statliga anstalten Bona 1905-1948
Projektledare: Renée Frangeur, Linköpings universitet
FD AnneLi Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet

 


Stat Människa

Projektperiod: 1997-2000
Finansiär: HSFR Vetenskapsrådet
Projekttitel: Välfärdsstatens omvandling och en ny barndom (Stat - Människa)
Projektledare: Professor Gunilla Halldén, tema Barn, Linköpings universitet. Together with Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet
Medarbetare: Docent Karin Zetterqvist Nelson, tema Barn, Linköpings universitet


"The century of the child". On the changed meaning of childhood in the twentieth century

Projektperiod:
Finansiär: Socialvetenskapliga forskningsrådet
Projekttitel: "The century of the child". On the changed meaning of childhood in the twentieth century
Projektledare: Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet


Transportsystemets kunder - en kritisk kunskapsöversikt

Projektperiod:
Finansiär: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
Projekttitel: Transportsystemets kunder - en kritisk kunskapsöversikt
Projektledare: Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet


Två kulturstäder: Kulturlivets och kulturpolitikens utveckling och huvudmönster i Norrköping och Linköping från 1970-2000-tal

Projektperiod: 2003-2006
Finansiär: Centrum för Kommunstrategiska studier
Projekttitel: Två kulturstäder: Kulturlivets och kulturpolitikens utveckling och huvudmönster i Norrköping och Linköping från 1970-2000-tal
Projektledare: Johan Fornäs, Linköpings universitet
FD AnneLi Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet


Uppfostran och behandling

Projektperiod:
Finansiär: FAS, projektnummer 2003-0677
Projekttitel: Uppfostran och behandling I den vardagliga kommunikationen på ett miljöterapeutiskt behandlingshem
FD Karin Osvaldsson, tema Barn, Linköpings universitet


Ursprungskultur och uppväxtkultur. Kulturens betydelse för internationellt adopterades hälsa och livskvalitet

Projektperiod: 2006-2008
Finansiär: Vetenskapsrådet (VR)
Forskare:
FD Judith Lind, (vetenskaplig ledare), tema Barn, Linköpings universitet
FD Cecilia Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet
Docent Karin Zetterqvist-Nelson, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet

SAMMANFATTNING
Forskningsprojektet är relevant i relation till två samtida samhällsfrågor. Bakgrunden till den ena utgörs av de studier som visar att adopterade barn och unga är överrepresenterade i barn- och ungdomspsykiatrin samt den pågående diskussionen om ursprungskulturens betydelse för adopterades identitetsutveckling och därmed psykiska hälsa. Den andra avser barns rätt till sin kultur, så som den hävdas i exempelvis FNs barnkonvention. Syftet med forskningsprojektet är tvåfaldigt och angreppssättet tvärvetenskapligt. Projektet syftar till att undersöka hur föreställningen om adopterade barns rätt till och behov av sin kultur upprätthålls, vilka innebörder den ges och hur den relateras till adopterades hälsa och livskvalitet i den offentliga adoptionsdiskursen. Därigenom granskas de föreställningar och förgivettaganden som professionella, adoptivföräldrar och adopterade möter och har att förhålla sig till. Vidare syftar det till att med hjälp av fokusgruppsintervjuer undersöka hur unga vuxna utlandsadopterade själva resonerar kring betydelsen av kultur för den egna identiteten och självkänslan. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt, där material och metoder av olika karaktär kombineras, gör det möjligt att fånga olika aspekter av frågan om hur kultur, livskvalitet och hälsa hör samman. Denna kunskap är nödvändig som grund i det fortsatta arbetet med att hitta sätt att stärka adopterades livskvalitet och hälsa.


Välfärdsstat, medier och modernisering. Ett forskningsprogram om utbildningsprogrammens historia

Projektperiod: 1998-2005
Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond, Kulturvetenskapliga donationen. Anslagsförvaltare Stiftelsen Etermedierna i Sverige, Sten-Åke Pettersson, Utbildningsradion
Projekttitel: Välfärdsstat, medier och modernisering. Ett forskningsprogram om utbildningsprogrammens historia
Projektledare: Professor Bengt Sandin, tema Barn, Linköpings universitet
Docent Anne-Li Lindgren, tema Barn, Linköpings universitet


Sidansvarig: eva.danielsson@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Oct 30 08:18:03 CET 2014