Göm menyn

Ett förbättrat leende / Förhandlingar om normer och ideal i tandregleringstekniken

 

Tandreglering är ett intressant forskningsfält av flera anledningar. För det första vet vi mycket lite om hur det är för barn och ungdomar att genomgå en behandling med tandställning. För det andra är tandreglering en estetisk korrektion som till skillnad från många andra sådana korrektioner ses som okontroversiell. Emellertid innebär tandreglering, i likhet med andra estetiska korrektioner, att barn och ungdomar mäts, bedöms och kategoriseras utifrån vissa bestämda normer. Känslor av skam och rädsla för att visa sina tänder, värderas och vägs emot andra mer standardiserade och jämförbara kriterier för utsortering av vilka som kan få kostnadsfri tandreglering. I två projekt finansierade av Vetenskapsrådet studerar jag hur utseende, normalitet och avvikelser kommuniceras och hanteras i verksamheten. För det första tittar jag på vad som händer på kliniken under tre aktiviteter som föregår en eventuell behandling; konsultation, undersökning och information. Metoderna jag använder där är videoobservationer och intervjuer med patienterna. För det andra studerar jag själva behandlingen, men då är det ungdomarna själva som för videodagbok över vad som händer  när de hanterar tandställningen i hemmet.

 

I projekten kombineras två olika teoretiska perspektiv. Det första är hämtat från teknik- och vetenskapsstudier (STS), ett internationellt tvärvetenskapligt fält specialiserat på hur teknik utvecklas och infogas i sociala miljöer och praktiker. Ansatsen betonar interaktionen mellan olika aktörer och den medicinska tekniken. Den riktar också fokus mot procedurer och materialitet snarare än kognitiva operationer hos ortodontister, ungdomar och föräldrar. Jag kombinerar STS-perspektivet med antropologiska ansatser och ett särskilt intresse för att förstå barns och ungdomars agerande i vardagliga mikrokontexter och medicinska praktiker. Barn och ungdomar tar del i att konstruera verksamheter; de är inte bara passiva mottagare för information och åtgärder i samhällets olika institutioner. Samtidigt är barn och ungdomar föremål för mätningar och regleringar, och deras möjlighet att handla beror både på tillgängliga resurser och de vuxna omkring dem.   

 

Mer än var fjärde ungdom i Sverige förses årligen med en tandställning som ska korrigera

bettet och förbättra utseendet. Statistiken ser olika ut för olika landsting. Ett landsting redovisar så mycket som 86 procent i en statlig utvärdering (SBU 2005). Behandlingen är långvarig och till viss del smärtsam. Tillsammans med efterbehandlingen kan en klassisk tandreglering pågå till 25 års ålder. Vissa bågar kan behöva sitta kvar på insidan av en tandrad resten av livet. Förflyttning av tänderna orsakar en inflammation i vävnaderna som omger tänderna, en inflammation som är nödvändig för att genomföra behandlingen och som inte får medicineras bort med antiinflammatoriska läkemedel. Behandlingen kan därför vara smärtsam. En oönskad bieffekt är karies. Förminskning av rötternas längd, s.k. rotresorption (gradvis upplösning av tändernas rötter), förekommer hos 11-28 procent av patienterna, vilket gör att behandlingsuppehåll kan bli nödvändigt för vissa patienter.

 

I en rapport om tandreglering visar Statens beredning för medicinsk utvärdering (2005) att den vanligaste orsaken till att barn och föräldrar söker behandling är missnöje med bettets utseende. Fokus inom ortodontin har förskjutits från funktion till utseende, och estetiska bedömningar har blivit det dominerande argumentet för nutida tandreglering. Vidare har ny teknik gjort fler korrigeringar av tänderna möjliga. Trots dessa förändringar finns det inte många studier på området, varken internationellt eller när det gäller svenska förhållanden. De studier som gjorts bygger på intervjuer eller självskattningsenkäter. När det gäller hur ungdomar hanterar behandlingen och känsliga frågor om utseendet i sin vardag finns ett stort glapp.

 

En stor del av arbetet med tandregleringen utförs i hemmet i form av att hantera nattandställningar och sköta rengöringen. För att regleringen ska göra nytta är det viktigt att patienten och föräldrarna är motiverade och engagerade. I annat fall kan en tandreglering skada tänderna. Hemmet är alltså en viktig arena för att studera unga patienters erfarenheter av tandregleringsprocessen, i relation till kompisar, föräldrar och personal på ortodontikliniken. 6-8 ungdomar som involveras i det ena projektet förses med en digitalkamera för att spela in personliga monologer och eventuella samtal med vänner eller familjemedlemmar om händelser och upplevelser i samband med att de går igenom behandlingens olika steg.

 

De båda projekten har betydelse på flera nivåer. I en verksamhet med betydande tekniskt kunnande öppnas stora möjligheter att korrigera och åtgärda kroppsliga avvikelser som uppmärksammas av professionella, av barnets föräldrar eller barnet självt. Innebörden i dessa möjligheter är oklar och den diskuteras både som en oerhörd framgång och ett komplext problem. Tandreglering är en statligt finansierad behandling som är till för att ge alla barn en god oral hälsa. Samtidigt rapporterar ortodontister att man gör mer förändringar i ungdomarnas bett när de tekniska möjligheterna utvecklas och att pressen från föräldrar och barn som vill ha behandling ökar. Genom projektens fokus på ungdomarnas erfarenheter kan studierna ge en bild av de sociala och kulturella processer som úngdomarna är del av. För tandvårdens del kan studierna bidra med kunskap om hur verksamheten eventuellt kan förändras för att på ett bättre sätt hantera samspelet med barn och ungdomar. Forskningsprojekten utgör också ett bidrag till barndomssociologin och studier av ungdomars agerande i institutionella praktiker. Slutligen, genom att kombinera antropologisk forskning om barn och ungdomar med STS-studier, är projekten ett bidrag till den inomvetenskapliga teoriutvecklingen kring hur vi förstår praktik och unga människors vardagliga erfarenheter av den.



wi


DOCENT, Universitetslektor

Telefon: 013-28 20 81
Fax: 013-28 29 00

E-post: anette.wickstrom@liu.se

Adress:
Tema Barn
Linköpings universitet
581 83 LINKÖPING 


Projekt

 

Om Tema Barn

Tema Barn bedriver tvärvetenskaplig tematisk forskning om barn, barndom och familj historiskt och i samtiden. Tema Barn har utbildningar på grund-, masters- och forskarnivå.

 

Om Tema

Tema bedriver excellent samhällsrelevant forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå.

Tema Barn
Tema Genus
Tema Teknik och social förändring
Tema Miljöförändring

 


Sidansvarig: eva.danielsson@liu.se
Senast uppdaterad: Fri Sep 04 12:47:16 CEST 2015