Göm menyn

Kultur för och av barn

News


Intervju

Intervju med projektdeltagarna på LiU-webben:
Kultur och konsumtion viktigast i nöjesparker, införd  på LiU 2013-10-07

Kultur för och av barn. En visuell och etnografisk studie av barnmuseum, tema- och nöjesparker och experimentverkstäder.

Det finns idag en rad aktiviteter för barn inom kulturområdet. Det kan vara verksamhet som riktar sig till barn inom institutioner som från början skapats för vuxna, exempelvis barnverksamhet på ett konstmuseum. Det finns också mer fritt organiserade tema- och nöjes parker som Astrid Lindgrens värld, Gröna Lund eller olika varianter av experimentverkstäder där Tom Tits står ut som det mest kända exemplet i Sverige. Det är verksamheter som lockar miljoner barn och föräldrar där kultur och konsumtion är huvudattraktionen; nytta och lärande kombineras med nöje. Visuella uttryck används för att möjliggöra kommunikation till barn i olika åldrar och med olika läsförmåga samt till vuxna men också för att locka en internationell publik. Visuell kultur möjliggör global kommunikation på nya sätt och det är kulturverksamheter som skapats för barn av vuxna – men ibland också av barn. Projektet syftar till att öka kunskapen om hur barn själva skapar mening kring och förstår den kultur vuxna – och ibland andra barn – producerar för dem och det har ett internationellt jämförande perspektiv. Förutom museum, nöjes- och temaparker i Sverige kommer barnmuseum (Children’s museums) som finns i Europa och USA att studeras. För att fokusera på barnen ska projektet använda visuella forskningsmetoder (video och GPS) och resultaten tolkas inom ramen för den teoribildning som utgörs av forskningsfältet visuell kultur. Projektet kommer också att hämta erfarenheter och kunskaper från andra relevanta forskningsfält som museistudier, kulturstudier, barndomssociologi, barnstudier och kulturforskning. Projektet har således en i grunden tvärvetenskaplig och komparativ ansats och det är relevant för kunskapsutvecklingen inom samtliga dessa områden även om den huvudsakliga teori- och metodutvecklingen ligger inom fälten visuell kultur och barnstudier.

Projektet bidrar med ny kunskap om hur kulturverksamhet för barn förstås av barn men också om hur den här typen av verksamhet kan förstås i ett globalt perspektiv. Det finns idag en tendens till, och kritik mot, att kulturverksamhet för barn blir likriktad bland annat på grund av ekonomiska hänsyn. Förutom den praktiska nivån där frågor om meningsskapande och vad som faktiskt händer i konkreta aktiviteter fokuseras, studeras också de bakomliggande värderingar som ligger till grund för barnverksamhet på museer, i tema- och nöjes parker eller experimentverkstäder på policy- och samhällsnivå. Projektet omfattar 4 olika verksamheter på 5 platser som analyseras med hjälp av dels visuella etnografiska metoder, dels policy dokument, hemsidor och utställningsverksamheterna. Sammanlagt kommer 60 barn med familjer och eventuella vän/vänner att följas. Ett övergripande mål är att undersöka hur kultur/arv, underhållning och konsumtion blir delar i barns kultur och barnkultur och vilka föreställningar om barndom som skapas i dessa processer. Vad är egentligen kultur för barn och för vem finns den egentligen? Det handlar alltså om att ta fram ny kunskap som gör det möjligt att reflektera kring frågor om vilken sorts kultur som förmedlas till barn, på vems villkor och varför.
 

barn bar


Projektet organiserade två sessioner om ”Den rör(l)iga (barn) kulturen” på ACSIS kulturkonferens I rörelse, 11-13 juni 2013, Campus Norrköping, Linköpings universitet.

Sessionsbeskrivning: Det finns idag en rad aktiviteter för barn och unga (0-18 år) inom kulturområdet. Några exempel är: kulturverksamhet på institutioner; kulturverksamhet i civilsamhället; kultur som iscensätts på Astrid Lindgrens värld, Gröna Lund eller Science Centers; kultur i digitala medier; och kulturskapande med digitala medier. De olika exemplen kan bestå av kultur av, med eller för barn och unga eller kombinationer av de olika formerna. Sessionen vill bjuda in forskning som lyfter frågor om meningsskapande och vad som händer i konkreta aktiviteter med barn och unga på kulturområdet, liksom studier på policy- och samhällsnivå omkring de värderingar som är med och formar förutsättningarna för verksamheterna. Såväl nutida som historiska perspektiv välkomnas. Sessionen bjuder särskilt in bidrag som utvecklar teorier, metoder och begrepp som kan bidra till diskussioner om vad barnkultur har varit, är och bör vara, alltså där frågan om de rörelser som skett och sker inom barnkulturområdet belyses. Exempel på frågor är: Hur relaterar kultur/arv, estetik, underhållning, konsumtion eller kulturpolitik till barnkultur idag och/ eller historiskt? Hur relaterar barnkultur till kultur och vilka förändringar kan man se över tid och för framtiden?

Sessionsledare:

Anne-Li Lindgren, Tema Barn & Tema Genus, Linköpings universitet och Anna SparrmanTobias Samuelsson (ordförande), David Cardell, Tema Barn, Linköpings universitet


Presentationer i sessionen:

Iscensättning av fiktion – sammanblandningar av fiktiva och materiella verkligheter i en temapark

Fantasi och fiktion är högt värderade fenomen när vi pratar om barns världar. När barn leker beskrivs förmågan att gå i och ur fantasivärldar, och att hålla sig kvar i fantasivärlden, som en kompetens. Men när vi pratar om barn och dataspel, medieanvändning eller vissa teaterbesök, beskrivs förmågan att vara i fantasivärldar ofta som något farligt och hotfullt. Att vara i en fiktiv värld blir då något negativt. Vi vill komma ifrån en sådan dikotomiserande och statisk beskrivning av fiktion och verklighet för att i stället beskriva relationen som en rörelse. Vi visar vad som händer när fiktion materialiseras i en temapark (Astrid Lindgren Värld) och hur det då skapas nya rörelser mellan verklighet och fiktion. Vi visar också hur föräldrar och andra vuxna deltar i iscensättningen av de nya rörelserna där verklighet och fiktion blandas. Vi använder dels visuell dokumentation, dels filmer från YouTube i analysen.

Anne-Li LindgrenAnna SparrmanTobias Samuelsson och David Cardell


The ontologies of child culture

This presentation asks questions about the ontology of child culture. It elaborates on the concept of child culture and children’s culture. The idea is not to find one definition of child culture but to look into the multiplicity of the concept and elaborate on it theoretically by exploring cultural practices produced for children such as: children’s museums, science centers, and theme- and amusement parks. Drawing on Annmarie Mol’s concept of coordination focus is on how different figures of the child are coordinated, or lack coordination. Focus is on the institutions’ ideas and anticipations on the figures of the child enacted in policy documents and exhibitions, and the visiting children and their parents, figures of the child enacted in practice. The article explores how child culture is achieved to hang and how the institutions and the visitors work on trying to create coherence but the analysis show that the process is fleeting, multiple and shaped through coordination work. The presentation also reflects on what the coordination work between institutions and visitors tell us about the politics of child culture.

Anna SparrmanDavid CardellAnne-Li Lindgren och Tobias Samuelsson

Information


Projekt pågår: 2010-2014

Finansiär:  Vetenskapsrådet (VR), Hum-Sam, Rambidrag för kulturforskning (HS-KulRam)

Kontaktperson: 

Anna Sparrman
+46 13 28 29 64
anna.sparrman@liu.se

 

 

relaterade länkar

 

Om Tema

Tema bedriver excellent samhällsrelevant forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå.

Tema Barn
Tema Genus
Tema Teknik och social förändring
Tema Miljöförändring

 


Sidansvarig: eva.danielsson@liu.se
Senast uppdaterad: Tue Mar 31 11:46:42 CEST 2015