Göm menyn

Barn vid gränserna -  lag, politik och etik om barns rätt till asyl

Global migration har kommit att bli en av de största politiska utmaningarna i vår tid. Av de ca 60 miljoner individer som enligt UNHCR(2014) är på flykt är 50% barn och av de som söker asyl till Europa är ca en tredjedel barn. Det faktum att en stor population av barn rör sig över statsgränser för att få skydd och skapa sig ett bättre liv ger upphov till en rad juridiska, politiska och etiska frågor om barns rätt till asyl.

Frågor om asylsökande barn och deras rätt till asyl har de senaste åren fått stor uppmärksamhet i media och lyfts fram på de politiska agendorna i en rad västerländska och europeiska länder. Medier, civila samhället, regeringar och akademiker har rapporterat om, fördömt och sökt svara mot asyl sökande barns humanitära behov. Några exempel är barn utmed den amerikansk-mexikanska gränsen i vad som kallats ”The Child Migrant Crisis”, barn i båtkatastroferna på medelhavet, barn tagna i förvar, barn i risk för att trafficking eller barn som riskerar att utvisas efter en längre tids vistelse i ankomstländer. Uppmärksamheten kring barn och asyl har kommit att bli ett internationellt fenomen och en pressande politisk fråga.

Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka juridiska, politiska och etiska aspekter kring barns rätt till asyl i ett nutida europeiskt sammanhang med Sverige som exempel.  I avhandlingen kombineras empiriska undersökningar av beslut i Migrationsöverdomstolen 2006-2014 och Svensk medial rapportering 2000-2014 tillsammans med ett politiskt filosofiskt intresse för asylsökande barns moraliska och politiska status i en nutida politisk filosofisk diskussion om medborgarskap, rättigheter och gränser.  Avhandlingen kan sägas bestå av tre huvudsakliga studier:

Den första studien sätter fokus på hur universella värden och principer om barns rättigheter omförhandlas(translate) i en nationell praktik av migrations kontroll och hur legala normer om barns rätt till asyl har utvecklats i Migrationsöverdomstolens prejudikat 2006-2014. I studien undersöks särskilt vilka innebörder barnets bästa ges, hur barnets intressen vägs mot intresset av att reglera invandring och vilken normativ betydelse(normative force) barnets bästa har i besluten. Syftet med undersökning är inte att analysera lagligheten eller huruvida besluten är i överenstämmelse med tex internationell rätt eller annan normativa standard, istället är syftet att analysera vilka normer och praktiker som är möjliga inom ramen för den nu existerande lagstiftningen och regimen av barns rättigheter.

Den andra studien använder sig av en rad fall som rapporterats i Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter 2000-2014 och som handlar om asylsökande barn som riskerar att utvisas. I denna studie undersöks hur offentliga upprop och politisk mobilisering för barns rätt att få stanna på olika sätt utmanar den nu existerande legala ordningen genom att formulera anspråk på rätt till hälsa, välmående och gemenskap som grund för asyl på sätt som inte ryms inom den nu existerande lagstiftningen. Analysen av rättighetsanspråken väcker också frågor om hur lagstiftning och offentlig debatt ser på barn som rättighetsbärare och som politiska subjekt.

Den tredje studien är av politiskt filosofisk karaktär och fokuserar på barn som politiska subjekt inom en nutida politisk filosofisk diskussion om mänskliga rättigheter(Tex Seyla Benhabib, Charles Beitz, Martha Nussbaum). Medan det har ägnats förhållandevis stor uppmärksamhet i den politiskt filosofiska debatten de senaste åren kring begreppsfrågor och rättfärdigande av mänskliga rättigheter så är det slående hur tyst det är i denna diskussion om barn som rättighetsbärare och mänskliga rättigheters legitimitet i relation till barn som politiska subjekt. Detta trots att barn konstituerar en stor del av världsbefolkningen och i högsta grad är föremål för policys som ska säkerställa deras rättigheter. I undersökningen behandlas frågor om legitimitet, reciprocitet och barn som politiska subjekt i relation till den politiska gemenskapen som grund för rättfärdigande av mänskliga rättigheter.  

jona
   

PH.D.

Telefon: 013-28 56 76
Fax: 013-28 29 00

E-post: jonathan.josefsson@liu.se

Adress:
Tema Barn
Linköpings universitet
581 83 LINKÖPING 



PROJEKT 

 

Om Tema Barn

Tema Barn bedriver tvärvetenskaplig tematisk forskning om barn, barndom och familj historiskt och i samtiden. Tema Barn har utbildningar på grund-, masters- och forskarnivå.

 

Om Tema

Tema bedriver excellent samhällsrelevant forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå.

Tema Barn
Tema Genus
Tema Teknik och social förändring
Tema Miljöförändring

 


Sidansvarig: eva.danielsson@liu.se
Senast uppdaterad: Thu Feb 02 07:57:07 CET 2017