Genus, kunskap, vetenskap
En omfattande diskussion förs inom den internationella genusforskningen kring vetenskapens teorier, metoder och resultat ur ett genusperspektiv. Denna berör såväl naturvetenskap, teknik och medicin som samhällsvetenskap och humaniora. Medan en genusvetenskapligt grundad kritik av den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningens begrepp, metoder och resultat varit relativt omfattande i Sverige, har motsvarande forskning i relation till naturvetenskap och medicin varit mer begränsad. Inom inriktningen Genus, kunskap, vetenskap studeras hur könsrelationer och kulturella föreställningar om kön är inbegripna i vetenskaplig kunskapsproduktion. Särskild uppmärksamhet riktas mot biologi, bioteknik och reproduktionsteknik. Detta område av Tema Genus har rötter i det internationella fältet "Feminist Science Studies".
Under Tema Genus forskningsinriktning Genus, kunskap, vetenskap pågick ett projekt "Nya visualiserings- och simulatorteknologier: Deras betydelse för läroprocesser och kunskapsproduktion inom gynekologi. E-pelvis och ultraljudsundersökningar" under åren 2007-2007. Projektet var ett samarbetsprojekt med professor Barbro Wijma, Hälsouniversitetet och finansierades av Vetenskapsrådet med 6,2 miljoner SEK i perioden 2004-2006. Följande medarbetare var knutna till projektet: Prof. Nina Lykke, forskarassistent Kerstin Sandell samt doktoranden Stine Adrian. Andra medarbetare i projektet var Karin Siwe, Hälsouniversitetet och Ericka Johnson, Tema Teknik och social förändring.
Professuren för området genus, kunskap, vetenskap är ännu inte tillsatt, men professor Nina Lykke, liksom forskarassistent Cecilia Åsberg och vik univ lektor Anna Lundberg verkar dock helt eller delvis inom både "Feminist Cultural Studies" och "Feminist Science Studies".
Aktuellt
Efter utbildningen – genusvetenskapens alumner I en nyligen utgiven rapport av Nationella sekretariatet för genusforskning ger alumner från utbildningarna en bild av de kopplingar som finns mellan den genusvetenskapliga utbildningen, synen på den genusvetenskapliga kompetensen, och den yrkesverksamhet som för många följt efter avslutad utbildning.
Du kan fortfarande göra en sen anmälan till höstens kurser.
Tema G i Media
-
Raggarlivet skapar mening i tristessen
Läs Åke Hjelms artikel om Tanja Joelsson avhandling: Space and sensibility - young men’s risk-taking with motor vehicles.
-
Tyska hembiträden i folkhemmets Sverige
Efter andra världskriget kom ett stort antal tyska kvinnor till Sverige för att arbeta som hembiträden. Det är en outforskad arbetskraftsinvandring som analyseras i en aktuell avhandling i genusvetenskap vid Linköpings universitet.
Läs äldre artilar i Tema Genus mediaarkiv
Kontaktpersoner
Avdelningschef:
Anne-Li Lindgren, anne-li.lindgren@liu.se
Biträdande avdelningschef:
Margrit Shildrick, margrit.shildrick@liu.se
Koordinator:
Berit Starkman, berit.starkman@liu.se
013-28 6631
Björn Pernrud bjorn.pernrud@liu.se
Intervjuer med Masterstudenter 2012
tema genus på facebook
Om Tema Genus
Tema Genus bedriver tvär- och transdicsiplinär forskning som sätter fokus på betydelsen av genus med utgångspunkt i disciplinöverskridande teori- och metodperspektiv. Tema Genus har utbildningar på grund-, masters och forskarnivå.
Om Tema
Tema bedriver excellent samhällsrelevant forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå.
Tema Barn
Tema Genus
Tema Teknik och social förändring
Tema Vatten i natur och samhälle
Forskning vid LiU

Forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet bedrivs inom fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Utbildningsvetenskap, Tekniska högskolan vid LiU och Hälsouniversitetet. Vid 2008 års utgång hade universitetet 315 professorer, 124 forskarassistenter, 88 postdoktorer och 1264 aktiva doktorander. Totalt publicerades under året 205 doktorsavhandlingar och 1060 vetenskapliga artiklar.
Sidansvarig:
berit.starkman@liu.se
Senast uppdaterad: 2013-05-17


“It offers broad perspectives and enables me to see connections”

