Genusvetenskap, vad är det?

På nästan alla livets områden spelar kön och genus en viktig roll. Det spelar roll i politiska och ekonomiska sammanhang. Det spelar roll i arbetslivet och i hemmet. Det spelar roll i krig och i kärlek. Vi kodar världen i termer av kvinnligt och manligt: det finns damväskor och herrtidningar, kvinnliga former och manliga arbetsplatser. Vi läser världen med genusglasögon. Inom ämnet genusvetenskap uppmärksammar vi det och lär oss analysera världens genusaspekter. Vi undersöker hur kön och genus samspelar med andra faktorer såsom sexualitet, etnicitet, klass. Vi granskar hur makt och kön hänger samman.

Om du är intresserad av att analysera ekonomi, kultur och samhällsfenomen ur ett genusperspektiv, lära dig vilken betydelse kön har i medier och politik, eller söka fördjupade kunskaper i frågor om jämställdhet och lika villkor, är genusvetenskap något för dig. Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne och ger den studerande inblick i såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga områden. Genusvetenskaplig kompetens är idag dessutom en viktig merit på arbetsmarknaden.

Ämnets historia

Genusvetenskap är ett förhållandevis ungt akademiskt ämne, men dess studieobjekt –kvinnor och män, kvinnligt och manligt, kropp och sexualitet- har under många hundra år intresserat vetenskapare. Grunden till ämnet genusvetenskap lades under 1970-talet, då kvinnor verksamma på universitet och högskolor protesterade mot att akademisk kunskap och vetenskap osynliggjorde kvinnor och blundade för samhällets könade maktrelationer. Tvärvetenskapliga miljöer började växa fram, där studier av kön i allmänhet och kvinnor i synnerhet stod i centrum. En liknande utveckling kan ses i andra delar av Europa, och i USA. Gemensamma för framväxten av universitetsstudier kring kön och kvinnors situation är under 1970-talet är den nära kopplingen till kvinnorörelsen och feminism. Forskningen hade en uttalat emancipatorisk agenda, och syftet var att samla argument för jämställdhetsarbetet, i akademin och i samhället. Det vetenskapliga projektet handlade också om att skapa ett nytt kunskapsområde som fick konsekvenser för både vetenskaplig teori och praktik. En vetenskapskritisk hållning utgör ett av ämnets kännetecken. Förhållandet mellan kunskap, makt och kön granskas ingående i genusvetenskapliga texter. Från start har det också pågått en livlig debatt bland dem som verkar inom ämnet kring kunskapsfältets innehåll, begreppsbildning och teoriområden: Vad är genusvetenskap, och vad ska ämnet handla om? Inslag av positivism, marxism, psykoanalys, poststrukturalism, maskulinitetsforskning, queer, svart feminism, intersektionalitet och postkolonialism har haft inflytande på ämnet. Ämnet har växt och fått stor spännvidd. Här ryms såväl jämställdhetsforskning, ekonomiska perspektiv, kvinnoforskning, gay and lesbian studies, politiska studier och historiska, teknikstudier, hälsoforskning och forskning kring kultur, samhälle och utbildning, studier av män och maskuliniteter, queerforskning, naturvetenskapliga perspektiv, sexualitetsstudier, postkoloniala studier.

Under senare år har ämnet i allt högre utsträckning internationaliserats, allt fler doktorander skriver sina doktorsavhandlingar på engelska och utbytet med universitet i andra länder är väl upparbetat. Med tanke på att diskussionen kring förhållandet mellan kön och makt i samhällets olika delar ständigt är aktuell bör ämnet genusvetenskap förbli starkt i akademiska sammanhang.


Vill du veta mer om ämnet genusvetenskap kan du exempelvis läsa
Högskoleverkets rapport om ämnet vid svenska universitet och högskolor(2007).

Till Högskoleverkets rapport

Läs också Britt-Marie Thurén: Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar (2003).

Till Britt-Marie Thurén: Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar