Göm menyn

Feministiska teorier om intersektionalitet

Marginalisering och underordning utifrån flera olika principer

Av kultur och samhälle delas människor in i olika grupper eller kategorier. Dessa indelningar skapar skillnad, marginalisering och underordning utifrån flera olika principer. En av principerna är könsskillnad, d.v.s. förhållandet mellan kvinnor och män. En annan är relationen mellan klasser, och en tredje förhållandet mellan människor med olika etnisk bakgrund. Samtliga sätt att kategorisera och skapa hierarkier har betydelse i Sverige idag. Detta gäller även för förhållandet mellan människor med olika sexuell läggning. Också detta sätt att kategorisera skapar ojämlikhet mellan grupper i samhället, trots att samhället medvetet hyllar jämlikhet och stiftar lagar mot diskriminering. När kategorierna kön, klass, etnicitet, sexualitet etc. analyseras vetenskapligt i kultur- och samhällsforskning, är det viktigt att uppmärksamma att dess indelningssätt samverkar med den enskilda människan. Det är inte så, att samhälle och kultur enbart grupperar efter genus/kön. Människor delas in i och formar sina identiteter i förhållande till flera olika kategorier. Dessutom poängterar olika samhällen och kulturer sina indelningsprinciper olika mycket. Mot denna bakgrund är det viktigt för kultur- och samhällsforskning att utveckla teorier och begrepp för hur nämnda indelningsprinciper samverkar, liksom att utarbeta vetenskapliga metoder som förmår analysera samverkan mellan kön, sexualitet, klass, etnicitet etc. Denna kategorisamverkan kan beskrivas med begreppet ”intersektionalitet”; ett begrepp som projektet ämnar analysera teoretiskt och vidareutveckla metodiskt.

Intersektionalitetsfenomenet, samspelet mellan samhälleliga och kulturella indelningsprinciper

Sedan början av 1970-talet har feministisk teori och genusforskning undersökt intersektionalitetsfenomenet, d.v.s. samspelet mellan samhälleliga och kulturella indelningsprinciper. Genusbegreppet (genus= socialt kön) har stått i centrum för forskningen. Men många genusforskare har också intresserat sig för, hur hierarkier mellan män och kvinnor i praktiken länkas samman med andra sociala och kulturella ojämlikheter. Under 1970-talet fokuserade t.ex. den feministiska marxismen relationen mellan genus och klass, medan feminister inspirerade av teorier kring det postkoloniala samhället, studerade relationen mellan genus och etnicitet under 1980- och 1990-talen. Likaså har förhållandet mellan genus och sexualitet analyserats av feminister, vilka intresserat sig för s.k. ”Queer Theory” (en teori som studerar hur den moderna kulturen skapar gränser kring vad som är sexuellt normalt och vad som är avvikande). Även förhållandet genus-ålder har behandlats av feministiska forskare. Inom genusforskning och feministisk teori, finns alltså en stark tradition av att undersöka fenomenet intersektionalitet. Trots detta saknas fortfarande en samlad analys kring hur det feministiska tänkandet använt sig av intersektionaliteten som redskap: för att förstå hur sociala och kulturella kategoriserings- och underordningsprinciper samverkar. Målet med detta projekt är därför, att genomföra en sådan samlad analys, men också att teoretiskt och metodologiskt vidareutveckla intersektionalitets-begreppet. Den centrala frågan för projektet är, om och hur olika slags analyser av intersektionalitet - till exempel mellan kategorierna genus-etnicitet - kan användas för att belysa andra delar av problematiken, t.ex. i samband med en studie av kategorierna genus-sexualitet.

Tvåsträngade forskningsstrategin

Projektet kommer att undersöka intersektionaliteten genom en tvåsträngad forskningsstrategi. För det första ska den teoretiska utvecklingen av begreppet intersektionalitet kartläggas historiskt. För detta ändamål studeras nyckeltexter i feministisk teori och genusforskning från de tre senaste decennierna. För det andra ska intersektionalitetsbegreppets metodiska operationaliserbarhet undersökas i tre empiriska delstudier, vilka i sina analytiska praktiker fokuserar relationen mellan genus och sexuell läggning. Projektets tvåsträngade forskningsstrategi ska möjliggöra en vidareutveckling och förfining av begreppsbildningar och metodologiska redskap, som syftar till att utöka förståelsen av intersektionalitetsproblematiken. En stor fördel med den tvåsträngade forskningsstrategin är nämligen, att den kan bereda väg för djupt nyanserade (överordnade) teoretiska insikter, vilka måste samspela med och fortlöpande undersökas i analytisk praxis.

Projektledare

Nina Lykke

Forskare vid Tema Genus

Anna Lundberg

Redi Koobak

Finansiär

Vetenskapsrådet


Sidansvarig: nina.lykke@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Mar 16 12:30:27 CET 2015