Modernitet, politik och teknovetenskap - klassiker och kritiker (7,5 hp)
Kursen kommer att ges vecka 43-47 (22 oktober-20 november), 2012
Anmäl intresse till Eva Danielsson.
Kursmål
Kursen syftar till att ge en orientering om teorier och analyser av moderniseringsprocesser med särskild tonvikt på teknikens betydelse. Avsikten är att relatera tekniken till ett övergripande historiskt och samhälleligt utvecklingssammanhang, samt att skapa en förståelse för olika tolkningar av teknikens och vetenskapens roll i formandet av det moderna samhället. Härvidlag kommer olika moderniseringsbegrepp att uppmärksammas samt postmodern, feministisk och postkolonial kritik av det moderna projektet och vissa moderniseringsteorier att brytas mot varandra.
Vid avslutad kurs ska doktoranderna ha:
- god kännedom om teorier om moderniseringsprocesser
- förmåga att sätta in tekniken och vetenskapen i ett övergripande historiskt och samhälleligt utvecklingssammanhang
- tillägnat sig olika former av kritik av det moderna projektet men också av moderniseringsteorier
- uppövat en förmåga att analysera de aktuella processerna utifrån olika perspektiv och kunna argumentera utifrån olika positioner
Kursinnehåll
Kursen behandlar teknikens och vetenskapens roll i det moderna projektet framförallt under 1900-talet. Teorier som förklarar det specifika i moderniseringsprocessen i Europa och Nordamerika sätts i fokus liksom konkreta praktiska uttryck för denna process. Dessutom aktualiseras postmodern, feministisk och postkolonial kritik av dessa teorier. Detta innebär att texter av exempelvis Weber, Adorno, Horkheimer, Habermas, Berman, Harvey, Foucault, Beck och Bauman görs till föremål för analys, och ställs mot kritiker som Lyotard, Latour, Harraway, Harding och Fox-Keller m fl, för att en mångfacetterad och nyanserad bild av diskussionen om det moderna samhället skall kunna förmedlas.
Kursupplägg/undervisning
Kursen kommer att inrymma följande återkommande moment:
- introducerande och orienterande föreläsningar
- seminarier där texter lästa av samtliga kursdeltagare diskuteras
- seminarier där kursdeltagarna presenterar och argumenterar utifrån olika valda teoretiska perspektiv
- ett essäseminarium där texter skrivna av kursdeltagarna diskuteras
Litteratur
Viss kurslitteratur läses av alla. Detta gäller
Philip Brey (ur antologin Technology and Modernity)
Marshall Berman: Allt som är fast förflyktigas
Jürgen Habermas: Det moderna – ett ofullbordat projekt
David Harvey: The Condition of Postmodernity
Donna Harraway: Teddy Bear Patriarchy
Sandra Harding: 2008
Bruno Latour: We have never been modern
Annan kurslitteratur väljs utifrån en meny eller i samråd med kursansvarig.
Adorna/Horkheimer: Upplysningens dialektik
Haabermas: Theory of Communicative Action
Bauman: Flytande modernitet
Bauman: Auschwitz och det moderna
Foucault: Övervakning och straff
Traweek: Beamtime and lifetimes
Fox-Keller:
Harraway Simieans: Cyborgs and Women
Weber: Ekonomi och samhälle, del 1
Elias: Civilisationsprocessen
Beck: World at Risk
Beck: Att uppfinna det politiska
Spivak:
Said: Orientalism
Lyotard: The postmodern condition
Baudrillard: Mirror of Production
Jameson: Det politiskt omedvetna
Merchant: Naturens död
Examination
- Textpresentationer vid seminarier
- Essä som behandlar en eller två klassiska verk utifrån en vald problemställning
Kursansvar
Jonas Anshelm, jonas.anshelm@liu.se
KALENDARIUM
TEVS
TPI
ValueS
Grönt kritiskt forum
KONTAKTPERSONER
Avdelningschef
Claes-Fredrik Helgesson
E-post: claes-fredrik.helgesson@liu.se
Bitr avdelningschef
Jenny Palm
E-post: jenny.palm@liu.se
Alla på Tema Teknik och social förändring
Strimmaföreläsningar
Tema Teknik och social förändring bedriver tvärvetenskaplig tematisk forskning om hur människor skapar och använder teknik historiskt och i samtiden. Tema Teknik och social förändring har utbildning på forskarnivå samt på mastersnivå.
Om Tema
Tema bedriver excellent samhällsrelevant forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå.
Tema Barn
Tema Genus
Tema Teknik och social förändring
Tema Vatten i natur och samhälle
Forskning vid LiU

Forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet bedrivs inom fyra fakulteter: Filosofiska fakulteten, Utbildningsvetenskap, Tekniska högskolan vid LiU och Hälsouniversitetet. Vid 2008 års utgång hade universitetet 315 professorer, 124 forskarassistenter, 88 postdoktorer och 1264 aktiva doktorander. Totalt publicerades under året 205 doktorsavhandlingar och 1060 vetenskapliga artiklar.
Sidansvarig:
eva.danielsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2013-04-10

