TEKNIK OCH GENUS

Genusperspektiv på kollektiva färdsätt och strategier kring miljörisker

Projektets syfte är att undersöka hur olika människor resonerar kring sina resor i relation till miljörisker och att förstå detta utifrån genusvetenskapliga teorier och angreppssätt. Exempel på frågor är: Hur konstruerar människor genus i samtal om resor och miljö? Vilka argument, resonemang och överväganden präglar olika människors sätt att förhålla sig till miljöfrågor i relation till sina resor? Hur kan individers beskrivningar av sin inställning till miljöfrågor och resor belysas i relation till genus som något som skapas och omskapas?

Projektet bedrivs som ett doktorandprojekt i samarbete med Statens väg- och transportforskningsinstitut och pågår under perioden 2008-2012. Det finansieras av Vinnova, Vägverket och Banverket inom ramen för forskningsprogrammet ”Framtidens personresor”.

Kontaktperson: Emmy Dahl

Brain desires: neuroimaging of human sexuality 1988-2008

Brain scans of homosexuality and images of male and female brains have become a common element of popular scientific news. How is sexuality re-described and re-produced when studied in brain scanners?

brain desires explores the cultural production of sexuality in the growing field of neuroimaging research (i.e. imaging of brain activity) and in the Swedish media.
In focus is what I coin neuroframing of sexuality, i.e. the cultural process by which sexuality becomes understood as a matter of brain activity, contained within the brain and visualizable with medical imaging technologies. brain desires may then described as a critical investigation of the neuroframing of human sexuality in the last two decades.

This project is a cooperation with Ingeborg Svensson (Umeå University), Anelis Kaiser (Basel University, Switzerland), and the Centre for Gender Research, Uppsala University, where it was originally developed. Start 2009.

Contact: Isabelle Dussauge

Genus och teknik i en teknisk utbildning

Projektets syfte är att undersöka hur lärare, myndigheter, allmänhet och politiker talar om teknik och teknisk utbildning i förhållande till genus. Projektet fokuserar Teknikprogrammet i gymnasiet. Projektet pågår under perioden 2005-2010 och finansieras av Vetenskapsrådet.

Kontaktperson: Merith Fröberg

Att lära sig emotionell kompetens – Yrkespraktik, känslor och identitetsskapande bland barnmorskor

Projekt ingår i en större studie där yrken i känslointensiva miljöer studeras. Syftet med projektet är att studera vad det innebär att bli barnmorska med fokus på emotionell kompetens och identitetsskapande, som en del i lärandet av en professionell kultur. Detta innebär studie av barnmorskestudenters lärande av yrket och främst det professionella förhållningssättet. Det professionella förhållningssättet består av flera olika kompetensområden som inkluderar hantering av känslor, hur barnmorskestudenter lär sig vilka känslor som är ”rätt” i förhållande till olika känsloregler som finns inom yrket och hur de lär sig att hantera känslor, både sina egna och patienternas. Hantering av känslor studeras även i relation till kroppslig kunskap (hur barnmorskestudenter exempelvis lär sig att använda händerna för att undersöka en kvinna) och teknisk kunskap (hur barnmorskestudenter lär sig att använda tekniken inom förlossningsvården). Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och pågår 2008-2012.

Kontaktperson: Jenny Gleisner

Att tänka och arbeta över gränser – aktörer, processer och institutionella hinder mot tvärsektoriell energiplanering

Hur utnyttjas de synergieffekter som kan uppstå när aktörer och processer inom närliggande sektorer aktivt samverkar i syftet att ställa om energitillförsel och energianvändningen? Vad kan konsekvenserna av att inte samarbeta över gränser vara? Kan sektorer i kommuner till och med motverka varandra när det gäller miljömål? Jag kommer att studera energi- och transportplaneringens förutsättningar, villkor och vardagliga praktiker inom utvalda svenska kommuner och regioner.

Som genusvetare är jag intresserad av att förstå hur planering hänger ihop med konstruktioner av manlighet och kvinnlighet och vilka konsekvenser planering får för kvinnor och män. Då mitt projekt kommer att handla om transport- och energiplanering kommer en viktig del i arbetet vara att identifiera vilka planeringsområden som kopplas till föreställningar om genus. Vilka konsekvenser för kvinnor och män får det när ett transportsystem, eller energisystem, förstärker maskulinitet och feminitet? Är ett transportsystem eller energisystem jämställt som förstärker traditionella uppfattningar om maskulinitet och feminitet? Går det att göra på andra sätt, sätt som möjliggör förändring av genusrelationer?

Projektet, som ingår i forskarskolan Program Energisystem pågår under perioden 2008-2012 och finansieras av Energimyndigheten.

Kontaktperson: Malin Henriksson

Genus- och yrkesrelationer i

Projektet syftar till att utveckla ny kunskap om hur genus- och yrkesrelationer formas och omformas i den "Nya Försvarsmakten", en organisation där båda dessa dimensioner är stadda i förändring. Studien baseras på intervjuer, etnografiskt material och dokumentanalys och planeras resultera i en avhandling under 2011.

Kontaktperson: Alma Persson

Doing “Big Science” – Doing Gender?

Det här projektet anlägger ett genusperspektiv på verksamheten i internationella forskningsnätverk och europeiska samarbetsprojekt inom teknisk och naturvetenskaplig forskning. Det övergripande syftet med projektet är att synliggöra vilken betydelse kön har för hur dessa nätverk och projekt sätts samman och organiseras men också för kunskapsproduktionen i sig. Projektet bygger vidare på resultaten från det europeiska projektet PROMETEA (Empowering Women Engineers in Industrial and Academic Research). Särskild vikt läggs vid att kartlägga möjligheter till en framgångsrik forskarkarriär för kvinnor respektive för män utifrån faktorer som mobilitet, nätverk, föräldraledighet och familjeansvar. Det är också angeläget att studera organisationskultur och föreställningar om teknisk kompetens och kön i de här kontexterna.

Projektet startade i september 2009 och kommer att pågå till och med juli 2013.

Kontaktperson: Helen Peterson